Vilken bank ger dig högst sparränta?

1. Öppna ett sparkonto

Det vanligaste sättet att spara pengar på är att ha ett sparkonto hos sin bank. Ett sparkonto har oftast inte någon ränta som gör att ens pengar kan växa, men det betyder att beloppet på sparkontot inte heller kan minska. I vissa fall kan dock ett sparkonto ha en sparränta på cirka 1 procent. Det i praktiken betyder exempelvis att 5 000 kronor bli 5 550 kronor.

Om man ska öppna ett sparkonto är det bra att göra det hos en bank som har statlig insättningsgaranti, vilket innebär att man är garanterad att få tillbaka sina pengar om banken, mot förmodan, skulle gå i konkurs. Insättningsgarantin gäller upp till 950 000 svenska kronor.

Hur fungerar sparränta?

Sparränta är den procentsats man får på sitt sparade belopp hos banken, med andra ord den summa pengar man har lånat ut till den. Den här räntan kan vara både rörlig och fast, det vill säga att den antingen är låst vid en procentsats under en period eller obunden och varierar med tiden. Man får därför oftast en högre sparränta om man långtidssparar och binder upp räntan. Den styrs också av vilken bank man har, vilka villkor man omfattas av och som nämnt ovan om banken har en statlig insättningsgaranti. I och med detta kan sparräntan vara väldigt varierande.

Vad är fördelarna med att ha ett sparkonto?

• Det är ett tryggt sparande, särskilt om banken har statlig insättningsgaranti.
• Det går snabbt och enkelt att få tillgång till sin pengar.
• Det är ett billigt sätt att spara på då det oftast inte tillkommer några avgifter.

Vad är nackdelarna?

• Dina pengar kan inte växa eller växer väldigt lite och långsamt.
• Om du inte har någon ränta eller om räntan är lägre än inflationen kan du i slutändan förlora på att pengarna på ett sparkonto. Detta för att inflationen styr prisökningen på saker vi köper och du får inte lika mycket för till exempel 1000 kronor om ett år som idag.

2. Ha ett buffertsparande

En buffert bör alla ha för att klara av oförutsedda avgifter eller situationer såsom en trasig bil, vattenskada, skilsmässa eller att man blir arbetslös. Hur stor buffert man behöver styrs såklart av vilka utgifter man har i vardagen och hur ens livssituation ser ut. För att räkna ut den bufferten som passar dig ska du därför sammanställa dina större utgifter och hur du lever och bor.

Boende

Om du bor i en villa behöver du en större buffert eftersom du är ansvarig för alla typer av reparationer och underhåll. Har du en bostadsrätt är du också ansvarig för detta men har stöd av en bostadsrättsförening och en mindre yta att ansvara för. Bor du i hyreslägenhet behöver inte bufferten vara lik hög eftersom du inte alls betalar för reparationer och underhåll.

Familjekonstellation

Är du gift eller sambo med en person som har en stabil inkomst kan ni ha ett gemensamt buffertsparande där ni helt enkelt sparar undan lika delar pengar. Då går det snabbare att spara ihop pengar och ger därefter en ökad ekonomisk trygghet. Om du har barn i hushållet har du underhållsplikt för dessa samtidigt som vardagsutgifterna och boendekostnaderna ökar. En större familj kräver därav ett större buffertsparande.

Om du äger fordon eller ej

Att äga ett fordon kostar alltid en hel del pengar eftersom det kräver drivmedel, underhåll och olika typer av försäkringar. Om du exempelvis äger en bil ska du därför ha ett större buffertsparande som kan täcka reparationer och andra kostsamma verkstadsbesök.

Hur mycket ska man spara beroende på hur man bor?

Exempel på rekommenderad buffert:

• När du bor ensam i en bostadsrätt

Du betalar boendekostnader, lån, reparationer och underhåll av bland annat vitvaror själv och bör därför ha en buffertsparande som ligger på 2-3 månadslöner.

• När du bor ensam i en hyresrätt

Du betalar boendekostnader men underhåll och reparation betalas av fastighetsägaren. I detta fall rekommenderas 1-2 månadslöner.

• När ni är sambo i villa

Om man är sambo finns högst troligt två inkomster och större möjlighet att spara. Samtidigt är underhållskostnaderna i en villa oftast dyra eftersom man kan bli ansvarig för att bland annat dränera grunden eller lägga om taket. El och uppvärmningskostnader är också dyra. Buffertsparande för den här typen av bostadssituation ska därför helst ligga på 4 månadslöner. Kom ihåg! Om båda inte har rätt till bostaden genom sambolagen ska den som äger bostaden helt ansvara för underhåll, reparationer och renovering.

• När ni är gifta, har barn och äger ert boende

Oavsett om ni bor i en bostadsrätt eller villa betalar ni för lån, boendekostnader, reparationer, underhåll och barn. Ett buffertsparande måste kunna täcka alla dessa utgifter och inkomstbortfall om någon av de vuxna blir sjuka eller blir av med sitt arbete. En rekommenderad buffert är därav minst 4 månadslöner men helst 6 stycken.

Vad ska jag tänka på om jag vill börja buffertspara?

• Ha ett sparkonto med insättningsgaranti

En buffert måste vara lättillgänglig och inte riskera att tappa i värde. Syftet är inte heller att få så hög avkastning som möjligt. Därför är det bästa att placera buffertsparandet på ett sparkonto med insättningsgaranti.

• Börja med ett mindre månadssparande på autogiro

Använd dig av autogiro för att samma belopp då dras varje månad och för att du inte ska glömma bort att föra över pengar. Börja alltid med ett mindre belopp för att se om din ekonomi klarar av att det överförs till din buffert. Om du märker att du kan höja beloppet även när du har fler utgifter, såsom vid jul- och sommarledigheten, ska du göra det.

• Följ upp ditt sparande

Det är viktigt att du följer upp ditt sparande regelbundet för att se hur räntan ändras. I dagsläget har storbanker nollränta på sparkonton eftersom vi befinner oss i en inflation, men det finns ändå vissa sparkonton med insättningsgaranti som har sparränta.

• Använd dig av sparkonto med fria uttag

De sparkonton som har ränta tar ibland en uttagsavgift. Det vill du inte ha utan du ska ha tillgång till fria uttag så att bufferten inte äts upp av onödiga avgifter.

• Lås inte ditt sparande

Som ovan nämnt måste ett buffertsparande vara lättillgängligt och då är det dumt att låsa det. Många lockas dock till att låsa sparandet för att det kan ge mer sparränta. Om du trots allt hittar ett sparkonto med bra ränta och verkligen vill låsa sparandet ska du enbart låsa en del av det för att fortfarande ha möjlighet att täcka oförutsedda utgifter och situationer.

• Planera ditt sparande

Det är bra att ha en plan för vad man ska använda sitt buffertsparande till så att man kan dela upp det i kortsiktigt och långsiktigt sparande. Det kortsiktiga, som ska vara lättillgängligt ,ska du ha på ett sparkonto och det långsiktiga kan du ha på ett investeringssparkonto eller i en kapitalförsäkring, aktie eller fond.

3. Börja pensionsspara

Det finns olika typer av pension och olika sätt att spara den på. Oavsett vilken typ av pension du omfattas eller hur du sparar är det väldigt viktigt att avsätta pengar till framtiden när du inte längre arbetar.

• Allmän pension
  De flesta personer omfattas av allmän pension som är en statlig pension. Den är delvis inkomstgrundad och består delvis av en premiepension. Du väljer själv hur premiepensionen ska placeras. Om du inte gör ett aktivt val kommer det att placeras i statens förhandsvalda fond AP7 Såfa. Det är en bra fond men du kan få högre avkastning på dina pensionspengar genom att placera dem i en annan fond.

• Tjänstepension
  De flesta arbetsgivarna betalar ut tjänstepension, vilket är viktigt då det kan komma att utgöra ungefär en fjärdedel av din totala pension. Om du byter arbetsgivare ska du därför alltid fråga hur deras tjänstepensionsavtal ser ut. Det bästa är om pensionsbolaget inte har kapitalavgifter och att den obligatoriska förvaltningsavgiften är så låg som möjligt. Som ett extra tillägg till tjänstepensionen kan du också fråga din arbetsgivare om du kan löneväxla för att få mer pengar till pensionen.
• Privat pensionssparande
  Ett privat pensionssparande innebär att du själv sparar till din pension. Att ha ett privat pensionssparande är extra viktigt om man inte har tjänstepension, vilket man exempelvis inte har om man är egenföretagare eller arbetslös. Även om du har ett fast jobb med tjänstepension får du räkna med att pensionen blir cirka 60-70 procent av lönen, så om du vill ha mer pengar att röra dig med behöver du därför ha ett privat pensionssparande. Om du inte har tjänstepension men ett privat pensionssparande kan du även göra ett förmånligt avdrag i deklarationen.

När ska man börja pensionsspara?

Ju tidigare du börjar spara ju bättre. Även om det är långt kvar till pensionen är det bra att börja spara redan när du fyller 25 om du har möjlighet. Detta för att det senare i livet kan bli svårare att spara om man till exempel köper hus, bil och skaffar familj.

Hur mycket ska man spara till pensionen i månaden?

Om du har ett privat pensionssparande är ett bra riktmärke att spara 3-5 procent av din bruttolön. Är du i en period i livet med mycket utgifter eller låga inkomster bör du välja att spara mindre för att sedan kunna spara mer när din ekonomiska situation ändras till det bättre.

Hur får jag en högre pension?

Kort sammanfattat kan man säga att det bästa du kan göra för att få en högre pension är att arbeta heltid så länge som möjligt på ett företag med tjänstepension, samtidigt som du har ett privat pensionssparande. Vi utvecklar resonemanget här i vår checklista.

• Arbeta heltid och börja med det tidigt
  Den allmänna pensionen påverkas av hur mycket du har arbetat under ditt yrkesverksamma liv, så arbeta heltid om möjligt och börja med det så tidigt du kan efter exempelvis studier.
• Se till att du får tjänstepension
  Har du tjänstepension kan du få upp till 75 procent av din lön i pension. Även om du inte får så mycket bör du ändå komma upp i en fjärdedel av din lön.
• Arbeta länge
  Pensionen påverkas även av hur länge du arbetar. Om du vill och orkar arbeta efter 65-års ålder bör du därför göra det. Ju längre du skjuter på pensionsuttaget ju mer pengar sparar du ihop.
• Se över dina fondval och investera
  Genom att se över dina fondval minskar risken att du betalar höga avgifter för en fond som inte levererar. Du ser också om det är tid för att sprida riskerna och investera i nya fonder. Har du lång tid kvar till pensionen kan du ta en högre risk och investera i aktier, men om pensionen närmar sig ska du istället titta på räntefonder såsom globala indexfonder. Ett tips är att teckna en kapitalförsäkring eller öppna ett investeringssparkonto.
• Arbeta inte svart
  Om du arbetar svart och därför inte betalar skatt avsätts inga pengar till den allmänna pensionen eller tjänstepensionen.

4. Spara i aktier eller fonder

Att spara i aktier eller fonder, eller båda samtidigt för den delen, passar den som vill spara på lång sikt eftersom de kan gå upp och ned i värde. Det är inte bra att sälja i en nedåtgående period och det finns aldrig garanti på att du får tillbaka den summan du har satt in och särskilt inte om du är för snabb med att sälja. Sparar du pengar i aktier eller fonder i ett par år är det däremot den sparform som kan ge dig högst avkastning.

En aktie är en ägarandel i ett aktiebolag, vilket betyder att du äger en liten del i bolaget om du köper en aktie inom det. Gör bolaget en vinst har du rätt att du del av utdelningen. Du kan också köpa aktier för att sedan sälja de till ett högre pris. Går det däremot mindre bra för bolaget kommer dina aktier att minska i värde.

En fond även kallad aktiefond, innehåller minst 16 varierande aktier men kan ha fler än så. Det innebär att riskerna sprids över alla bolag i fonden. Fonden och dess tillgångar äger du tillsammans med ett stort antal andra investerare. Hur mycket av fondens tillgångar och vinster du har rätt att ta del av styrs av hur stor ägarandel du har, alltså hur mycket pengar du har gått in med. Eftersom en professionell fondförvaltare eller dator bestämmer vilka aktier som ska finnas med i fonden tas det ut en årlig avgift på cirka 0,20-1,5 procent av det kapital du investerat.

Hur kommer jag igång med att spara i aktier och fonder?

• Öppna ett konto hos en nätmäklare. Där kan du handla med aktier, fonder och andra värdepapper utan att man behöver gå via en traditionell bank.
• Läs dig till vilka aktier och fonder som passar dig bäst.
• Investera i flera aktier eller en aktiefond som består av minst 16 aktier för att sprida riskerna.
• Ha ett månadssparande och investera de sparade pengarna löpande på aktiemarknaden (dollar cost averaging).

Vilka för- och nackdelar finns det med att spara i aktier?

Fördelar

• Aktier kan öka mycket i värde.
• Du har en stor valmöjlighet och vet vart pengarna hamnar eftersom du kan investera i bolag som arbetar med saker du tycker är viktigt.
• Det finns inga löpande kostnader. Du betalar endast en avgift när du köper eller säljer en aktie.

Nackdelar

• Du tar en hög risk genom att köpa aktier och kan förlora pengar.
• Det kräver kunskap och tid för att lära sig att handla med aktier.
• Om du bara köper en enskild aktie får du ingen riskspridning.

Vilka för- och nackdelar finns det med att spara i fonder?

Fördelar

• Riskerna är utspridda.
• Det är enkelt att köpa och sälja färdiga aktiefonder.
• Du har möjlighet till en hög avkastning.

Nackdelar

• Fonder kan ha höga avgifter.
• Värdet kan öka och minska drastiskt, vilket gör det svårt att förutspå vilken avkastning man kan komma att få.
• Du kan förlora pengar.

5. Spara pengar genom att samla lån och krediter

Att samla sina lån och krediter betyder att man ansöker om ett större lån, ofta i form av ett privatlån med låg ränta och låga avgifter för att betala av sina mindre lån och krediter. Detta kallas även för hopbakslån. På så sätt betalar man endast ränta och avgifter för ett hopbakslån istället för flera små. Genom att göra så här kan man få ned dina lånekostnader och spara pengar.

Vad ska man tänka på när man vill samla sina lån och krediter?
Det viktigaste när man ska samla sina lån är att det nya hopbakslånets ränta ska vara lägre än för de lån man vill samla ihop, annars kan kostnaderna istället öka. Var därav noga med att ange att du vill samla dina lån när du kontaktar långivare. Det ligger på ens eget ansvar att kontrollera att den samlade kostnaden blir mindre då det är vanligt att man har lån hos flera olika banker och långivare. När man fått ett hopbakslån beviljat ska man börja med att betala av det dyraste lånet först. Tänk också på att det inte alltid är det största lånet som är dyrast utan vanligtvis det med högst effektiv ränta. Sist men inte minst ska du inte låna mer än vad du behöver. Låna enbart en summa som täcker dina skulder.

Vilka lån och krediter kan jag samla?

Du kan samla i stort sett alla typer av lån och krediter även om det inte rekommenderas. De vanligaste är att man samlar privatlån och snabblån, såsom smslån och krediter där man till exempel har teknik, möbler eller vitvaror på avbetalning, som har lägre lånebelopp. Så samlar du dina snabblån

Vilka lån och krediter ska jag inte samla?

Du ska inte samla studielån, handpenningslån för bostad och vissa typer av lån mot säkerhet eftersom dessa lån oftast redan har bra villkor och ränta. För att lösa vissa mindre lån med höga räntor i förtid krävs ibland även höga avgifter och då rekommenderas de inte att samlas ihop.

Vilka för- och nackdelar finns med att samla lån och krediter?

Fördelar

• Man kan få ned sina lånekostnader och spara pengar eftersom man betalar lägre ränta och avgifter.
• Man kan betala av sina skulder snabbare då man månadsvis får mer pengar över – pengar som kan användas till att betala av hopbakslånet med.
• Man får bättre kreditvärdighet då man får färre antal skulder även om lånebeloppet är detsamma.
• Det är enklare att hålla koll på en samlad skuld istället för flera små skulder.

Nackdelar

• Syftet med att samla lån och krediter är att sänka lånekostnaden, men om man inte är uppmärksam kan man råka flytta ett lån med låg ränta in i hopbakslånet så att det lånet istället blir dyrare.
• Man kan förlänga avbetalningstiden så pass mycket att de ursprungliga kostnaderna för de små lånen istället kan stiga eftersom man betalar av i ett långsammare tempo.
• Oberoende av lånetyp finns det alltid risk att man lånar för mycket än vad ens ekonomi klarar av.